Att kriminalisera medborgarengagemang

De inhyrda väktarnas bevakningen och avspärrningar i samband med rivningen av Aspuddens badhus i december 2009, visar sig ha kostat 733 000 kronor. Utöver detta kostade polisinsatsen över en miljon kronor.

Trots den massiva polisnärvaron i Aspudden, trots väktarbevakning i över två veckor, trots helt omotiverade fordonskontroller som drabbat både boende i området och personer på väg till sina arbeten i Aspudden. Trots att småbarnsföräldrar blev nedbrottade och bortsläpade av polismän, har ingen brottslig handling lagförts i samband med protesterna mot rivningen.

Tre personer är på felaktiga grunder misstänkta för olaga intrång, det är facit efter en polisinsats på över en miljon kronor.

Brott hade varken begåtts eller planerats av badhusföreningen eller aktionsgruppen Rädda Aspuddsbadet. Det enda brott som begåtts har Idrottsförvaltningen stått för.

Att idrottsförvaltningen avhyst badhusföreningen på eget bevåg utan att kontakta behörig myndighet, Kronofogdemyndigheten, är maktmissbruk och detta har polisanmälts. Idrottsförvaltningen gjorde sig även skyldiga till omfattande skadegörelse av badhusföreningens och badgästers tillhörigheter i samband med rivningen.

Var polisinsatsen och väktarna en politisk taktik för att smutskasta och försöka måla upp den fredliga protesten som något hotfullt och kriminellt? Att medborgare som vägrar att godta politikers vanstyre får betala priset genom att utmålas som extremister?